Mirakelseger mot Vanneberga
Oves SK (1615) - Vanneberga SK (1680)
Alexei Zakharov (2109) - Niels Andressen (1812) 1-0
Henrik Olsson (1788) - Benjamin Ehrmann (1806) 1-0
Joel Persson (1645) - Ivar Celin (1771) 1-0
Mats Pistol (1596) - Daniel Källström (1702) 1-0
Mathias Lundell (1522) - Karl Svensson (1687) 0-1
Karl Eriksson (1497) - Tim Johansson (1687) 0-1
Theo Hellqvist (1450) - Erik Arvidsson (1593) 0-1
Magnus Manson (1314) - Sandra Mattiasson (1387) 0,5-0,5
Det var ett för dagen aningen försvagat Oves SK som tog sig an Vanneberga SK. Motståndet hade tidigare haft en svag säsong, endast en matchseger hade de att skrämmas med. Enkel match? Oves SK hade drabbats utav avhopp samtidigt som Vanneberga trummat ihop de sju högst rankade från sin lista och kunde betraktas som rejtingfavoriter på sju utav de åtta borden. Så mycket för en enkel match!
Det var också Vanneberga som inledde bäst. Theo Hellqvist fick tidigt problem som svart mot engelskt och snart förlorade han material och dukade under. Även Mathias Lundell hamnade redan i de inledande dragen pjäs under. Han lyckades dock ruffla och trixa men motståndet kunde hålla ut och till sist blev materialet den avgörande faktorn. Karl Eriksson, för dagen inte den mest utvilade i Oveslaget, spelade ett jämnt parti mot Tim Johansson men i tidsnöden gav han sig ut med sin kung på en utflykt som skulle visa sig ödesdiger bara ett par drag efter att 40-kontrollen var avklarad. Det enda riktiga glädjeämnet i matchprotokollet före tidsnöden var Mats Pistol som gav motståndaren en chock när han (sken-)offrade damen för en löpare. Mats dam var förbjuden frukt, den kunde inte slås då pjäsen som garderade löparen då förlorade kontrollen över fältet c7 där Mats hotade att ställa sitt torn för att ge matt.
(På bilden kan vi se Mats under fredagens träning på väg att utveckla den ondska som kom att ge Oves SK en välbehövlig poäng i matchen mot Vanneberga.)
I detta skede dök lokförareaspirant Adam Brzezinski upp efter sitt arbetspass. Ställningen på de kvarvarande brädena kunde inte annat än göra honom en smula moloken. På bord 8 var Magnus Manson förlorad, på bord 3 kämpade Joel Persson för remi med bonde under. På de första borden var både Henrik Olsson och Alexei Zakharov dock på väg att säkra segrar men hur skulle det kunna hjälpa.
Oves behövde enormt flyt för att ens kunna bärga ett enda utav de två matchpoängen som stod på spel. Det som kom att ske borde då närmast logiskt benämnas mirakel.
Magnus Manson är först ut. Han har kung och torn mot motståndarens kung, dam och bonde. Manson ger här en utmärkt illustration i vikten av att inte ge upp för tidigt utan ge motståndaren chansen att slarva i vunnen ställning. Slarvet kom, motståndaren ger av någon anledning damen för tornet i hopp om att promovera sin bonde. Damoffret är dock inkorrekt, Manson kan enkelt uppnå en känd remiställning i det efterföljande bondeslutspelet.
Lite senare kan Henrik och Alexei sända iväg fribönder för promovering och motståndarna kan inte hindra det alls eller tvingas de ge material och med endast ett parti kvar att spela är ställningen 3,5-3,5.
Joel Persson sitter på det tredje bordet i ett dubbelt tornslutspel med minusbonde. Möjligen att Joels torn är mer aktiva men hans kung är definitivt sämre. Tidsnöden är i annalkande, även där ligger ovesliraren en aning sämre till. 7 minuter mot motståndarens 12. Det ser inte ljust ut. Ett par inexakta schackar hjälper Joels kung upp i brädet, morgonluft vädras, motståndarens klocka tickar. Ett för Vanneberga katastrofalt tornavbyte senare innebär mer tid på klockan för Joel och en hopplös position för Vannebergaspelaren. Ännu ett grovt misstag kommer i en förmodligen förlorad ställning, Joel gjorde däremot inget misstag utan vann motståndarens kvarvarande torn. 1-0. 4,5-3,5.
Oves SK biter sig envist kvar i tabelltoppen men har tuffa matcher kvar. Där lär det behövas mer än mirakel för att bärga matchpoäng. Oves SK går en spännande vår till mötes.
Alexei Zakharov (2109) - Niels Andressen (1812) 1-0
Henrik Olsson (1788) - Benjamin Ehrmann (1806) 1-0
Joel Persson (1645) - Ivar Celin (1771) 1-0
Mats Pistol (1596) - Daniel Källström (1702) 1-0
Mathias Lundell (1522) - Karl Svensson (1687) 0-1
Karl Eriksson (1497) - Tim Johansson (1687) 0-1
Theo Hellqvist (1450) - Erik Arvidsson (1593) 0-1
Magnus Manson (1314) - Sandra Mattiasson (1387) 0,5-0,5
Det var ett för dagen aningen försvagat Oves SK som tog sig an Vanneberga SK. Motståndet hade tidigare haft en svag säsong, endast en matchseger hade de att skrämmas med. Enkel match? Oves SK hade drabbats utav avhopp samtidigt som Vanneberga trummat ihop de sju högst rankade från sin lista och kunde betraktas som rejtingfavoriter på sju utav de åtta borden. Så mycket för en enkel match!
Det var också Vanneberga som inledde bäst. Theo Hellqvist fick tidigt problem som svart mot engelskt och snart förlorade han material och dukade under. Även Mathias Lundell hamnade redan i de inledande dragen pjäs under. Han lyckades dock ruffla och trixa men motståndet kunde hålla ut och till sist blev materialet den avgörande faktorn. Karl Eriksson, för dagen inte den mest utvilade i Oveslaget, spelade ett jämnt parti mot Tim Johansson men i tidsnöden gav han sig ut med sin kung på en utflykt som skulle visa sig ödesdiger bara ett par drag efter att 40-kontrollen var avklarad. Det enda riktiga glädjeämnet i matchprotokollet före tidsnöden var Mats Pistol som gav motståndaren en chock när han (sken-)offrade damen för en löpare. Mats dam var förbjuden frukt, den kunde inte slås då pjäsen som garderade löparen då förlorade kontrollen över fältet c7 där Mats hotade att ställa sitt torn för att ge matt.
(På bilden kan vi se Mats under fredagens träning på väg att utveckla den ondska som kom att ge Oves SK en välbehövlig poäng i matchen mot Vanneberga.)
I detta skede dök lokförareaspirant Adam Brzezinski upp efter sitt arbetspass. Ställningen på de kvarvarande brädena kunde inte annat än göra honom en smula moloken. På bord 8 var Magnus Manson förlorad, på bord 3 kämpade Joel Persson för remi med bonde under. På de första borden var både Henrik Olsson och Alexei Zakharov dock på väg att säkra segrar men hur skulle det kunna hjälpa.
Oves behövde enormt flyt för att ens kunna bärga ett enda utav de två matchpoängen som stod på spel. Det som kom att ske borde då närmast logiskt benämnas mirakel.
Magnus Manson är först ut. Han har kung och torn mot motståndarens kung, dam och bonde. Manson ger här en utmärkt illustration i vikten av att inte ge upp för tidigt utan ge motståndaren chansen att slarva i vunnen ställning. Slarvet kom, motståndaren ger av någon anledning damen för tornet i hopp om att promovera sin bonde. Damoffret är dock inkorrekt, Manson kan enkelt uppnå en känd remiställning i det efterföljande bondeslutspelet.
Lite senare kan Henrik och Alexei sända iväg fribönder för promovering och motståndarna kan inte hindra det alls eller tvingas de ge material och med endast ett parti kvar att spela är ställningen 3,5-3,5.
Joel Persson sitter på det tredje bordet i ett dubbelt tornslutspel med minusbonde. Möjligen att Joels torn är mer aktiva men hans kung är definitivt sämre. Tidsnöden är i annalkande, även där ligger ovesliraren en aning sämre till. 7 minuter mot motståndarens 12. Det ser inte ljust ut. Ett par inexakta schackar hjälper Joels kung upp i brädet, morgonluft vädras, motståndarens klocka tickar. Ett för Vanneberga katastrofalt tornavbyte senare innebär mer tid på klockan för Joel och en hopplös position för Vannebergaspelaren. Ännu ett grovt misstag kommer i en förmodligen förlorad ställning, Joel gjorde däremot inget misstag utan vann motståndarens kvarvarande torn. 1-0. 4,5-3,5.
Oves SK biter sig envist kvar i tabelltoppen men har tuffa matcher kvar. Där lär det behövas mer än mirakel för att bärga matchpoäng. Oves SK går en spännande vår till mötes.
posted by ove at 3:51 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home