Oves förlustsvit fortsätter

KIKF Mladost (1841) - Oves SK (1579) - 4½ - 3½

Dragutin Dolenec (2130) - Henrik Olsson (1788) 1-0
Viktor Sola (2072) - Joel Persson (1645) 1-0
Vlado Tadic (1917) - Daniel Askagården (1682) 1-0
Damir Vrbanac (1888) - Mats-Erik Pistol (1596) 1-0
Tommy Kovacevic (1773) - Mathias Lundell (1522) 0-1
Vladimir Dolenec (1683) - Karl Eriksson (1497) ½-½
Karlo Jakesevic ( 1780) - Sten Olsson (1455) 0-1
Stefan Baka (1486) - Jonatan Åhlfeldt (1449) 0-1

I den betydelselösa matchen mot Mladost valde Oves SK att lufta nya spelare och ge
några utav de gamla trotjänarna chansen till fina rejtingpoäng. Många tog chansen och Ovesförlusten är, jämfört med förra årets match mot Mladost, ett fall framåt för laget. Nästa år får vi väl se till att smälla dom på fingrarna.

Henrik Olsson gjorde debut på förstabordet i Oves SK. Detta var förmodligen inte den
lättaste utav matcher att debutera på förstabordet. Han fick dock in en prepp mot en Grivas sicilian,Hera variation, och stod lite bättre. Han uppfattade det som klart bättre men datoranalys har i efterhand visat att så inte riktigt var fallet. Henrik kom till slut lite trångt och spelade ett förhastat f4 som ledde till kvalitets- förlust. Efter det visade motståndaren styrka och Henrik förlorade.

På andrabordet lyckades inte Joel med bedriften att återigen stjäla poäng från Sola
utan förlorade ett parti där ett par små misstag till sist gav Joel taktiska problem
och nollan var ett faktum.

En laddad Askagården gick in för att krossa motståndet på tredjebordet men i ett läge
där det fanns två drag att välja på valde tyvärr Daniel fel och även här inkasserade Oves en nolla.

Det var uppenbart att Oves hade problem på de högre borden, så även för Mats Pistol på fjärdebordet som enligt egen utsago "stod dåligt hela tiden".

På de fyra sista borden såg det klart bättre ut. Här tog oveslirarna verkligen chansen och det med besked.

Mattias spelade dagens längsta parti, briljerade med ett kvalitetsoffer som gav en farlig fribonde. Denna fördel växlades senare in mot ett slutspel med likfärgade löpare och merbonde för Mattias. Resten av partiet var endast en fråga om teknik.

Karl tog det säkra före det osäkra i sitt parti och slöt fred tidigt innan det hade hunnit bli riktigt spännande.

Sten Olsson säsongsdebuterade i sista matchen och gjorde det med besked. Han gick tidigt ur teorin som vit. Tydligen förbryllades hans motståndare till den grad att han inte längre kunde hantera sin betänketid. Efter 14 drag hade motståndaren 10 minuter kvar och ställd inför tidsnödsutmaningen valde han att kapitulera i lika ställning hellre än att spela snabbt.

Jonatan fick äntligen ta sin första seger i division II. Han har legat bra till för
denna seger i varenda parti han spelat men det blev klyschan "tredje gången gillt" som kom slå in. Jonathan fick tidigt i öppningen en bonde utan att motståndaren fick någon som helst kompensation. Det materiella övertaget kunde senare förvaltas.

Säsongen får väl ses som klart godkänd. Efter att vi blev bortkopplade i striden om seriesegern har laget inte varit på topp och rasade slutligen till en femteplats. Ingen mening att hänga läpp, det har i varje match åtminstone funnits individuella prestationer att glädjas åt som gör att vi kan se mot nästa säsong med tillförsikt an.

Nästa år kör vi!